Det har inte hänt värst mycket sedan förra inlägget. Vi är fortfarande krassliga, min hals kliar och värker..men det känns som att det är påväg bort (peppar, peppar). Vi har iaf konstaterat att utan träning blir kroppen sjuuuuukt rastlös och jag kan inte somna om nätterna. Att låta bli att sova på dagen är nästan helt omöjligt när det inte blir mycket sömn på nätterna. Men igår höll jag mig vaken hela dagen, trodde jag skulle dö av trötthet på em..men som belöning sov jag också hela natten som en stock, hörde inte ens när klockan ringde i morse. Det var som vanligt KIG träning men eftersom vi båda är krassliga stod vi bara och tittade på efter att vi hängt ut alla kontroller då..Den tidiga morgonen bjöd på spöregn och iskalla vindar, tack! Tur att vi tog med ombyte till skogen. Medans jag hämtade eleverna och visade dem vart vi skulle tog Johan och hängde ut de sista kontrollerna. När han sedan skulle byta om kom det en stört skur och han tog då alla sina kläder i panik och sprang in i skogen. Detta blev jag medveten om först senare, hemma, när han packade upp och halva skogen låg inlindad i hans kläder. haha
Förutom det har jag handlat samt ringt och mailat lite kontakter medan Johan har hjälpt sin far ett par timmar. Imorgonkväll skall jag med ett par vänner till ett ställe i stan där en gammal klasskamrat spelar med sitt band, det skall bli sjukt kul då jag missat ALLA!! gånger han hittills har spelat i Karlstad. Icke imorgon dock :)

nu skall jag försöka sova.

pusshej

Jag och Johan åkte dit ut och bjöd med oss Ida och Jens. Tillsammans har vi alltid så kul och så även denna gången. Vi började med att ta båten ut på Vänern och ut till en ö ganska långt bort faktiskt. Denna ö var inte vilken ö som helst, utan på denna ö fanns det labyrinter som skeppsbrutna seglare på Vänern byggt för mycket länge sedan. Det var skit häftigt att gå i dem, även om de var ganska överväxta och svåra att tyda ibland. Efter båtturen så lagade vi mat tillsammans och sedan kollade vi på Idol. En underbart mysig lördagskväll helt enkelt! Hä kommer lite blider ifrån turen.


Johan ror över sundet för att hämta Jens och Ida som precis parkerat bilen.


Jens och Ida hade första parkett i fören av båten


Ja, vi var väldigt glada :P


Johan i en utav labyrinterna


Här syns kanske labyrinten lite bättre


Jag försöker klura ut hur man skall göra för att ta sig till mitten, vilket var själva poängen med det hela.


nu har vi gått till en annan labyrint precis bredvid


inga grund i sikte??


Vackra dag!!

puss

Haltar mig ner för berget tillbaka till starten där min lagkompis och de andra väntar. Ingen mer löpning för min del idag..Ett STORT jäkla köttsår och en härlig lårkaka..jippi!

Det var bara att bita ihop kränga på sig varma kläder och styra bilen emot Kristinehamn för lite Flyersutdelning och ett par kronor rikare på kontot. Såret blödde igenom det feta plåstret som jag satte på och gick igenom både strumpbyxor och jeans..mysigt! Nu skall jag boosta mitt ego med att kolla på korespondenterna som idag handlar om Peak oil, oljesand i Kanada och solcells investeringar i Sahara. Ett bättre tv nöje får man leta efter.

puss

Jag var rejält nervös, hann med 9 toalettbesök innan vi kom fram till starten och väl där blev det ett till toabesök. kändes inte som att jag skulle haft någon vätska kvar i kroppen allt kissande. hehe.

innan starten gick var det en lååång väntan jag klev in i min fålla ca 30 minuter före start och stod där tillsammans med tusentals andra löpsugna människor. Så gick starten och jag tänkte, jaha nu jävlar är det jag som skall tagga till...14minuter senare passerade jag startlinjen och mitt marathon började..tog med andra ord en bra stund från det att starten gick till att vår startgrupp kom fram till själva startlinjen.

första milen gick så superduper lätt, när 10km passeringen kom kändes det som att jag bara sprungit halva den sträckan. Gött tänkte jag det här är nog inte fullt så jävligt som jag trottändå...Tji på den!
nästa 10km gick lite tyngre, då kändes det som att det ändå var ännu en 10km som avverkats..jaja, kommer jag upp till 26markeringen har jag juh "bara" 16 kvar försökte jag intala mig..efter 25 blev det tyngre och tyngre jag fick slå av litelite på takten och det blev hur jobbigt som hellst att försöka peppa sig mentalt att "du får fan inte stanna, nu springer du bara på michelle"..Gud jag var så trött när jag äntligen kom fram till 35 km, benen gjorde otroligt ont och jag blev sjukt törstig, det kvittade om jag precis hade drukigt tre koppar med vatten på en vätskestation, efter 400meter var jag lika töstig igen...inte så konstigt kanske då det var en 23-24grader, strålande sol och klockan var runt 12.30 vid denna tid..

Jag kämpade på och hur jag tog mig framåt de sista km har jag lite svårt att förstå, imål var jag överlycklig..trodde jag skulle börja gråta av lycka så glad jag var över att äntligen vara imål och ha genomfört loppet på ett bra sätt. Fantastiskt vilken upplevelse! och vad kul det var :) ..iaf starten, målgången och såhär efteråt ;) Lätt att jag skall springa en mara till.
Här kommer lite bilder på mig som jag hittade på marathonfoto.com

<3

Jag Karl och Johan 

Stövlar på och svampkorg redo!

Kantareller!!


Johan kan bara ta suddiga bilder!


Helt plötsligt var Johan väldigt skäggig..


Lite svamp blev det allt.

Ett par veckor senare hittade vi ännu mera.

Kolla så nöjd han är! :P

puss

Bella blev rödhårig, snyggt


lite bilder bland farmors blommor

puss

Johan sprang bra, låg i täten men blev tyvärr lite för ivring i slutet av banan och blev omsprungen av de mer rutinerade "gubbarna" som klarade hålla sig kyliga. Men en fjärdeplats är mycket bra!

puss

På tal om DM är det natt DM på fredag och jag måste ladda våra pannlampor om jag nu kunde hitta alla laddare?

Idag blir det endel telefonsamtal, tänkte jag.  Hoppas att det nappar bättre idag.

puss

Tänkte skriva ett par rader om helgens utmaning. 
Det var samtidigt SM i Multisport och jag kan väl säga att jag i förhand inte hade någora stora förhoppningar om en bra placering. Mitt och idas mål var mer att vi skulle spöa skiten ur idas syster som körde med en kompis. Vi hade det liiiite småstressigt innan start, det är endel som skall fixas med när man skall köra en multisports tävling på knappt 5timmar.

Vår supporter inuti växlingsfållan Elisabeth, skötte sig mer än väl! Hon flätade mitt hår, gav tips på bra vägval och höll upp ett paraply i det hällregn som bestämde sig för att braka lös precis innan start.

Starten gick och första sträckan var en löpsträcka på en smal stig som på vissa ställen övergick i träspångar, som pga vädret var snorhala. Tack för Orienteringsskor! Iaf när man löpt ett par km var det dags att vada/simma/vada ut i klarälven och stämpla vid en boj. Bra att det i klarälven finns sanddyner så att man får lite stöd för simmningen. Väl ur vattnet var det bara att löpa tillbaka till målet. Där sparkade vi av oss olskorna och hoppade i cykelskorna, inte skulle vi cykla men vi ville att vår suppoerter skulle hinna packa ner våra olskor i löparryggsäckarna så därför hade vi bestämt oss för att padla i cykelskor. Springer som tusan bort till vår kanot i oknytna cykelskor (herregud vad det inte var lätt!) drar kanoten mot vattenbrynet och hoppar i. När vi paddlat ett par minuter går det upp för mig att jag har det väldans trångt för benen. Inte var det väl såhär då vi tränade ida?? Nej, såklart hade vi i stressen lagt kanoten åt fel håll och jag som skulle sitta längst fram satt nu längst fram i en kanot som var felvänd..inte konstigt att det kändes konstigt.
Vi bytte snabbt platser och vände kanoten. Vi paddlade på och det hände inte så mycket mer på den sträckan än att väldigt många i herr och mixklassen paddlade fel (varför inte läsa kartan?) och paddalde in på dambanans sträcka och det hela resulterade i att de blockerade vägen för oss. folk ropade det är fel, vi har kört fel och började vända. "dambanan går frtfarande här" - ropar jag "jag vet" får ajg tillsvar av teamet framför oss som skiter fullständigt i att vi kommer och vänder framför oss ändå, vilket såklart resulterar i att vi kör in i varandra.....
När vi paddlat klart var det dags att hoppa ut på tredje sträckan, som var en kombinerad sträcka med många olika moment. Vi hoppade på cyklarna och cyklade ut till inre hamn där vi skulle hoppa från ett hemma byggt hopptorn, kanske 3-4meter..men väldans läskigt. Väl i vattnet skulle vi simma till en boj och stämpla. Upp ur vattnet och hoppa på hojjen. Ett par kontroller och obligatoriska vägval genom örsholmen och sedan upp till kronoparken. Väl där uppe så var det bara till at hoppa av cyklarna och springa de typ 240trappstegen upp i kronoparkens vattentorn och stämpla...Goa vader man hade där uppe!!
Efter en svajig löpning ner genom tornet hoppade vi upp på cyklarna igen och cyklade bort mot tyrskogen. ca 10km cykling där STORA (lite för stora, för min del) bitar var mycket teknisk mtb. Nattens och morgonens regn hade gjort stigar till bäckar och vanliga rötter till livsfarligt hala hinder. När vi äntligen såg Tyrstugan var jag bara tvungen att ge vika för min lättnad och utbrista ÄÄÄÄNTLIGEN :)
Från Tyr cyklade vi till Råtorp, där vi skulle simma ut till en ö i klarälven. Det var verkligen ingen lång sträcka, men så jobbigt då. Klarälven går ihop precis där vi skulle korsa och var alltis som smalast precis där, den smarte förstår då att det såklart är extremt strömt precis där. Vi simmade och simmade och det kändes verkligen som att vi inte kom någonstans. Lite lätt panik! Tillslut nådde vi andra sidan ön, dock flera meter nerströms. Men längs ökanten var det inte fullt lika strömt och det gick fint att komma upp på denna och stämpla. Vägen tillbaka försökte vi vara lite smarta och promenera en bit upp på ön för inte hamna så långt nerströms på andra sidan. Detta hjälpte bara litegrann :P

Helt döslut hoppade vi på cykeln och trampade iväg. Tursamt nog återfår man juh andan och orken ganska fort. Vi cyklade i sannaskogen och efter en liten felkörning tog vi en rejälomväg, men jag tror vi tjänade rätt bra på det trots allt, då skogens stigar juh faktiskt var mer bäckar än stigar.

Vårt mål var en liten sjö i sannaskogen och väl där kastade vi cyklarna och hoppade i oreinteringsskorna för en kortare oreinteringsbana. Fy tusan vad mör man var i benen, jag tror aldrig jag har fått ta i så sjukt mycket för att ens få benen att röra sig. haha! sjuk känsla!
Efter orienteringen var det cykling igen och vi cyklade mot gruvlyckan och upp för dess "berg" vidare mot en bro över klarälven i närheten av sjukhuset där det hängde rep från bron ner i vattnet. Uppgiften var att klättra upp på repet  och stämpla. Det fanns tre rep och juh längre ut i den strömma älven man simmade juh fler knutar på repen blev det. Ida prövade första repet och när hon stod på knuten fick vi klartecken av funktionären att vi fick ge oss ut på straffrundan, som var 1km löpning..

Efter straffrundan var det bara att bege sig tillbaka till växlingsfållan och ge sig ut på sista sträckan.
På cykelturen genom gruvlyckan kände jag i benen att de var påväg att krampa flera gånger, jag kom då på att jag inte tagit en enda enervit tablett som man juh skall grunda ordentligt med för att förebygga kramp. Iaf jag tryckte i mig två-tre stycken.
Där vi gav oss ut på sista sträckans löptur så kändes det väl ändå rätt bra, sliten men inte alls trött i den bemärkelsen att jag inte skulle klara av att löpa sista turen i relativt snabb fart. När vi nådde jakobsbergs skogen och vi ta mig tusan skulle upp och ner för varenda liiiten höjd i skogen så började mina baklår krampa. I varenda mosse fastnade jag i och att försöka dra upp sig och springa därifrån var typ helt omöjligt då det sa KRAMP direkt. taktiken för att undvika krampen var att försöka vagga framåt och att i alla motlut bara ge vika och gå. Någonstans på hälften blev vi ikappsprugna av ett tejejlag, tredjeplatsen var borta.

Äntligen ute ut skogen var det 1,5km vasslöpning, herregud! En sådan grej hade varit jättekul om benen hde varit hyffsat okej. Med kramp i dem var det ett mindre helvete. När vi skulle ner i vassen var detsom ett djupthål, där alla hade hoppat i och botten var så att jag sjönk ner till midjan, mysigt! Mitt i detta hål fick jag kramp i båda baklåren och skrek rakt ut, kramp! gubben som var funktionär precis där tittar bedrövat på mig och säger "stå inte still där, du kan fastna" Vad i helvete tänker jag hur tusan tror du att jag skall kunna röra mig när jag har kramp? Ida vänder om och drar upp mig på den lite mer stadiga vassbädden. Efter det var det till att traska igen. på ett ställe i vassen stod en tjej med kameran i högsta hugg och man skulle lixom över någon grej, där fick jag kramp på riktigt igen och det kom så fort att jag i panik spände hela kroppen och samtidigt fes högt..haha! "ojdå, där kom en fis också" sa jag och tjejen skrattade så att hennes kamera bara hoppade upp och ner :P kul att man tillochmed i svåra och jobbga stunder som då kan konsten att få andra att skratta :D
Ida var pigg och utan kramp så hon var ett par meter före mig genom vassen och ropade åt mig "det är nog bara 50meter kvar nu" "YESSS" tänkte jag men ja efter att det nog bara var 50meter kvar för typ fjärdegången var det helt sjukt underbart att stå på fast mark igen och faktiskt kunna springa in i mål.

Tack till min lagkamrat Ida, vi är bäst!
Tack för allt support utefter vägen, det var många som hejjade hörde jag. :)
Här kommer ett par bilder.













Även johan och jens körde tillsammans och de kom in på en fin 16de plats!!







puss

Helgen tillbringades nere på kusten, Kragenäs och 25års fest för Tobias var det som var anledningen. Vi hade otroligt skoj och det var längesedan så mycket skrattades på samma kväll. Tack för det! :) Kvällen bjöd på grillat, fanta&rosé, lagtävling, tårta, busiga upptåg, nattbad och nattamat i form av ostbågar.

Dagen idag Måndag har varit riktigt produktiv, måste juh försöka aktivera mig med någonting då jag saknar jobb och för tillfället är skadad och inte kan träna som jag vill. Gick motviligt upp kl nio. Var tvungen att betala parkeringsavgiften för bilen. När jag ätit frukost tog jag tag i tvättkorgen. När tvätten var klar och hängde på tork drog jag ut till Bergvik och storhandlade för veckan. Åkte sedan till Plantagen och köpte höstblommor till balkongen. Hemma igen planterade jag dessa, åt sen lunch och bakade sedan blåbärsgrottor.
Nu är Johan ute och tränar med Karl och jag skall strax börja med middagen och morgondagens matlådor. Johan valde det som han trodde jag ville ha mest och jag kan ärligt säga att han hade HELT rätt i sin gissning :D laxpasta blir det. 
Ikväll eller ja, efter middagen skall vi ut och plocka svamp. Hoppas vi hittar massor, finns nu faktisk liiite plats kvar i frysen som såklart bör fyllas.
Hoppas ni har det bra! 

En utav mina älsta vänner Ronja har i dagarna förlovat sig med sin man, Stort Grattis tôsa mí <3




puss

Tillbaka i Karlstad har jag sökt varenda jobbanons som jag fastnar för, hoppas på lite respons nu när semestrarna börjar bli klara. Idag har jag varit duktig och flyttat på bilen i tid! Tvättat tre maskiner äckliga träningskläder och städat lite grann. kl 15 skall jag infinna mig hos frissan skall bli gudomligt skönt att få styra upp min blonda kaluffs. 

Här kommer lite bilder från sommaren 11, hoppas bara den inte är slut riktigt ännu.

B±M

Vättern gick bra, vi kom runt! Fantastiskt tråkigt kan jag lätt erkänna att det var och målgången var ett antiklimax som heter duga. Hur man kan ha ett så dåligt mål på en så stor, lång och jobbig tävling föstår jag inte.

Själva loppet var en rdentlig berg- och dalbana, jag var redigt knäckt de första milen men bestämde mig för att bara bita ihop och trampa på. Det gick bra :)
Efter vättern blev det inte många knop här hemma, sov mest och grejade lite med mitt exjobb.

Midsommar firades som vanligt med släkten i Lång-ed, så kul! Vi åt god mat, dansade kring midsommarstången, lekte lekar och sjöng en massa sånger och snapsvisor.

Igår drog mini5dagars igång, det gick inte alls för min del...benen var som kokt spagetti och de tog ig knappt framåt. Jag blev inte helt oväntat sist. bra jobbat där! Som tur är får man räkna bort en tävling så jag får nog försöka springa på lite bättre idag om det går. klart att det går!

försökte mig på att förstå symaskinen jag fick i födelsedagspresent i morse, det gick sådär..enligt farmor skulle raksömmen inte fungera, men det gjorde den i början..dock var maskinen fel trädd. Efter att ja trätt om den ja då ville såklart inte raksömmen fungera.. typiskt! Får nog knalla iväg och lämna in den någonstans.

Vädret idag är disigt så det blir nog en tur på stan hoppas jag, mikan skulle dyka upp runt 11.

pok